när sjukbidrag eller förtidspension inträder eller vid den tidpunkt som den avtalade försäkringen upphör – t.ex. faktorer. SOU 2000:3. Att just dessa faktorer ingÃ¥r bestäms i stor utsträckning av att de var de relevanta faktorer som fanns att tillgÃ¥ i hushÃ¥llsbudgetundersökningarna. En viktig förklaring bÃ¥de till de lÃ¥ga inkomstnivÃ¥erna och till den negativa utveckling för gruppen är att de studerande utgör en stor, och under decenniet ökande andel, i denna grupp.18, Tabell 2. sammanboende är utrikesfödd. Traditionellt innehÃ¥ller ocksÃ¥ det svenska socialförsäkringssystemet starka incitament till arbete dÃ¥ transfereringarna i dessa system är starkt knutna till lönearbete. Tabell 1. I det tredje avsnittet kommer vi att presentera de hushÃ¥llsutgiftsundersökningar som SCB har genomfört och som här utgör ett viktigt grundmaterial. Om vi inleder med arbetsinkomsterna framgÃ¥r med all önskvärd tydlighet dess stora betydelse, vilken förstÃ¥s framförallt bygger pÃ¥ dess stora andel av den totala inkomstsumman. en klart större andel av sina konsumtionsutgifter pÃ¥ bostad och livsmedel jämfört med hushÃ¥ll utan barn. Stockholm: Skolverket. Bakgrunden till detta system är att i och med skattereformen 1990/91 blev fler tjänster än tidigare belagda med en högre enhetlig mervärdesskatt. Medelvärden och andelar av total konsumtion för utgifter klassificerade som nödvändigheter/önskvärdheter och icke varaktiga/varaktiga uppdelat pÃ¥ socioekonomisk grupp 1988, 1992 och 1996 (1991 Ã¥rs priser), Icke varaktiga Ej facklärda arbetare 141 100 68,1 153 500 73,7 115 500 77,8 nödvändigheter Facklärda arbetare 120 400 68,6 133 800 74,1 136 300 74,2, Lägre tjänstemän 144 100 68,5 155 400 70,9 136 500 73,2 Tjänstemän mellannivÃ¥ 161 700 68,0 169 800 70,9 154 800 71,4 Högre tjänstemän 191 100 67,0 195 400 70,1 172 300 68,1 Företagare/ Lantbrukare 164 600 70,4 169 700 74,1 157 000 75,2 Pensionärer 94 500 72,2 104 200 73,1 116 900 75,0, Varaktiga Ej facklärda arbetare 24 000 10,4 17 600 7,4 7 900 4,7 nödvändigheter Facklärda arbetare 19 100 8,6 15 500 7,6 15 600 6,9, Tjänstemän mellannivÃ¥ 22 800 8,5 21 500 8,2 16 700 6,6 Högre tjänstemän 26 500 8,4 23 000 7,2 26 400 8,6 Företagare/ Lantbrukare 30 500 10,5 21 200 7,9 15 300 5,7 Pensionärer 12 400 7,3 13 600 7,6 10 300 5,3, Icke varaktiga Ej facklärda arbetare 27 900 14,3 25 700 12,7 18 600 12,0 önskvärdheter Facklärda arbetare 26 200 15,9 23 100 13,6 24 400 13,5, Lägre tjänstemän 30 400 14,7 30 200 14,3 25 600 13,7 Tjänstemän mellannivÃ¥ 33 200 14,4 30 500 12,9 32 300 14,8 Högre tjänstemän 41 600 14,1 40 200 14,2 39 000 14,7 Företagare/ Lantbrukare 28 900 12,0 29 000 12,6 27 600 13,1 Pensionärer 21 300 14,6 21 700 13,6 24 900 13,8, Tjänstemän mellannivÃ¥ 26 000 9,1 22 500 8,0 18 900 7,2 Högre tjänstemän 35 800 10,5 26 400 8,6 26 700 8,6 Företagare/ Lantbrukare 23 500 7,1 19 100 5,4 15 400 6,0 Pensionärer 21 200 5,9 10 500 5,7 12 100 5,9. studerandevillkor, som innebär att grundbeloppet kan betalas till dem som fullföljt och avslutat utbildning pÃ¥ heltid över grundskolenivÃ¥, som omfattar minst ett läsÃ¥r och som berättigar till studiestöd. eller hur mÃ¥nga som har svÃ¥rt att klara sin löpande utgifter (se t.ex. spridning inom alla grupper ökat eller om nÃ¥got särskilt mönster kan urskiljas. Andra analyser har visat att individer födda i Sverige med antingen en eller tvÃ¥ utländska föräldrar uppnÃ¥r lika höga, eller högre, betyg bÃ¥de genomsnittligt och i flera enskilda ämnen (Lindmark 1998; Arai, Schröder & Vilhelmsson 2000).4. I den andra änden finner vi lättare sjukdomstillstÃ¥nd vid vilka närvaroalternativet är mer attraktivt. Detta fick dock inte genomslag i ökad spridning av de disponibla inkomsterna. Bilaga 5 till SOU 1999:66. Med dessa justeringar ökade inkomstspridningen, enligt SCB, mellan 1990 och 1991 relativt kraftigt. Och: I vilken utsträckning är inkomstfördelningens förändring orsakad av de olika trender vi sett för olika befolkningsgrupper? Se ocksÃ¥ Agell m.fl. Rimligtvis borde detta leda till en ”fattigare” svenska. I det delbetänkande som Kommittén Välfärdsbokslut gav ut Ã¥r 2000 pÃ¥pekade vi speciellt att barns välfärd synes ha drabbats under decenniet även om ocksÃ¥ kunskapsluckorna härvidlag var stora (SOU 2000:3). Effekterna var tydligast för heltidsarbetande, medan de för deltidsarbetande och lÃ¥ginkomsttagare var betydligt mindre och i vissa fall t.o.m. Just bostadskonsumtionens förändring för olika hushÃ¥llstyper kan vi ocksÃ¥ uttala oss om fram till slutet av 1990-talet. Men i verkligheten är det möjligen sÃ¥ att den etniska segregationen inom skolans värld motverkar detta mÃ¥l, t.ex. Ds 1991:66; Ds 1992:25; SOU 2001:24). För det första att det pÃ¥ flera punkter rör sig om rätt stora skillnader mellan de olika hushÃ¥llstyperna vad gäller konsumtionsutgifterna. I de flesta kommunerna är avgifterna beroende sÃ¥väl av föräldrarnas inkomst som av barnens närvaro i verksamheten. Stora grupper ansÃ¥g att risken är stor att de fÃ¥r en pension som inte ger dem en acceptabel levnadsstandard, och stora grupper upplever sig ha ett behov av att komplettera de, statliga pensionerna med egna privata försäkringar. Kommittén Välfärdsbokslut. Inte minst torde detta vara fallet pÃ¥ kreditmarknaden där fattiga hushÃ¥ll riskerar att bli hänvisade till sämre och dyrare lÃ¥nealternativ. Man brukar i detta sammanhang ofta tala om marginaleffekter, med vilket avses hur stor nettobelöningen är av att t.ex. Hanteringen av den avtalade försäkringen sköts pÃ¥ uppdrag av parterna pÃ¥ arbetsmarknaden av bolag som AMF Pension, AFA, SPP (Alecta), SPV och KPA.7 Tabell 2 ger en översikt över den avtalade försäkringen och dess förmÃ¥nsslag. Journal of Political Economy, 94(5): 1002–1038. Under 1999 erhöll 23 arbetslöshetskassor utjämningsbidrag med sammanlagt 65,8 miljoner kronor, och den totala storleken pÃ¥ utjämningsbidraget har hÃ¥llit sig runt detta belopp under hela 1990-talet. 162–163). Vi ska i detta avsnitt mycket kort beskriva huvuddragen i den privata konsumtionens utveckling under 1990-talet i sin helhet. Gähler, M. 2001. ”Bara en mor”, i Bergmark, Å. Till dags dato är alltsÃ¥ komplementären privat arbetslöshetsförsäkring en synnerligen begränsad företeelse. Sammanfattningsvis är frÃ¥gan svÃ¥r men vi har i linje med den senare argumentationen och med det gängse förfaringssättet valt att i huvudsak inkludera realiserade vinster frÃ¥n kapital i kapitalinkomsterna. Den under efterkrigstiden ständigt ökande materiella levnadsstandarden innebär ett löpande tillskott av varor som i takt med att de sprids i befolkningen uppfattas som nödvändigheter. Effekter av, grundskola och omgivning pÃ¥ övergÃ¥ngen till gymnasiet”, i Erikson, R. & J.O. Arbetsskada som leder till sjukdom skulle sÃ¥ledes inte ingÃ¥ i denna försäkring. Ett viktigt inslag i pensionsreformen blev därför en systemförändring frÃ¥n det tidigare förmÃ¥nsbestämda systemet till ett avgiftsbestämt. Paris: OECD. Structural Cleavages, and Attitudes to Swedish Welfare Policies” Acta Sociologica Vol 38: 53–74. Efterlevandeskyddet i den allmänna efterlevandepensionen har försämrats vilket objektivt skapat ökat utrymme för ren dödsfallsförsäkring. För privatanställda inom LO-kollektivet finns inget sÃ¥dant avtal. Stockholm: Fritzes. Kommittén har här strävat efter att ta fram fördjupad kunskap om sÃ¥väl välfärdens nyckelomrÃ¥den som socialpolitiskt viktiga samhällsgrupper. snedrekrytering till högre studier,SOU 1993:85. Som ett led i att komma tillrätta med dessa avgiftsunderskott har arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen höjts, frÃ¥n 7,5 procent 1999 till 8,5 procent Ã¥r 2000 och till 8,8 procent Ã¥r 2001. Omfördelningen inom utjämningssystemet, statsbidragens storlek samt höjda statsbidrag och bidrag till särskilda insatser för vissa kommuner och landsting 1996–2000 (miljarder kronor, löpande priser), Primärkommuner Landsting 1996 1998 2000 1996 1998 2000, Inkomstutjämning 8,1 8,3 9,7 3,2 3,2 3,6, Kostnadsutjämning 4,7 5,0 4,8 5,0 4,7 1,1, Specialdestinerade statsbidrag 12,5 13,6 12,0 3,4 2,7 3,6, Höjda statsbidrag och resurstillskott jämfört med 1996 Ã¥rs statsbidragsnivÃ¥, Bidrag till särskilda insatser för vissa kommuner och landsting (totalt för kommuner och landsting). N Inkomstens sammansättning har genomgÃ¥tt betydande föränd-, ringar, inte minst som en följd av lÃ¥gkonjunkturen. Mycket talar vidare för att inkomstrelationen mellan könen inte skulle pÃ¥verkas i nÃ¥gon nämnvärd utsträckning i och med att en stor del av hushÃ¥llens utgifter kan sägas vara kollektiva.30 Däremot finns sannolikt större könsskillnader när det gäller hur ekonomin organiseras inom familjen. storheter, alltsÃ¥ som funktionella ekvivalenter. EnsamstÃ¥ende med barn konsumerar signifikant mer av icke varaktiga nödvändigheter som t.ex. Avsikten var att dessa mÃ¥l skulle Ã¥stadkommas utan negativa fördelningspolitiska konsekvenser (Regeringens proposition 1989/90:110, sid. Att förstÃ¥ knapphetens konsumtions-, Shefrin, H. M., & R. H. Thaler, 1988. ”The behavioral life-cycle, hypothesis”. I detta avsnitt följer vi denna utveckling och frÃ¥gar ocksÃ¥ hur dessa olika aspekter hänger samman. Stockholm: Riksförsäkringsverket. 7 Cronbachs Alpha är ett reliabilitetsmÃ¥tt, som enkelt uttryckt indikerar om de variabler som ingÃ¥r i ett index verkligen mäter samma sak. Högkostnadsskydd infördes och även fortsättningsvis är tandvÃ¥rden för barn och ungdomar kostnadsfri (Riksförsäkringsverket 1999:169). Kommunernas avgiftsfinansiering, 2. I Tabell 1 redovisas hur stor sannolikhet respondenterna ser för olika slags försörjnings- och vÃ¥rdproblem 1997 respektive 2000. 30 Om man istället utgÃ¥r frÃ¥n socialt rättighetsperspektiv kan det vara av intresse att studera kvinnors och mäns egna inkomster, oavsett den intrafamiljära fördelningen (för en allmän diskussion se Korpi 2000; för en empirisk applikation se Fritzell 1999). Och framför allt, kanske har de samhällsförändringar som vi inledningsvis diskuterade främst lett till negativa konsekvenser för de elever i invandrartäta skolor som pÃ¥ ett eller annat sätt ligger i riskzonen att misslyckas med sina studier. Ett utbyggt trygghetssystem kan även mildra de sociala pÃ¥frestningar som strukturomvandlingar i ekonomin kan ge upphov till. Medelvärden och andelar av total konsumtion för olika typer av utgifter uppdelat pÃ¥ inkomstgrupper 1988, 1992 och 1996 (1991 Ã¥rs priser), Disponibel inkomst Typ av utgift per konsumtionsenhet, Bostad Mindre än 70 000 48 400 26,2 53 200 29,1 51 000 34,7, 70 000–90 000 50 500 24,5 61 100 29,7 55 700 33,4 90 000–110 000 51 500 24,5 59 400 28,6 55 900 30,9 Mer än 110 000 56 500 23,0 65 900 26,4 61 000 28,8, Livsmedel Mindre än 70 000 41 800 23,1 39 000 21,3 27 600 17,7, 70 000–90 000 40 600 19,9 38 000 18,7 26 600 15,0 90 000–110 000 36 600 18,1 34 200 16,8 26 300 13,9 Mer än 110 000 37 000 15,7 35 000 14,9 27 400 12,6, Transporter Mindre än 70 000 25 500 11,5 22 800 10,4 16 700 9,5, 70 000–90 000 31 500 12,8 24 000 10,2 24 000 11,8 90 000–110 000 33 000 12,7 25 200 11,4 26 400 12,8 Mer än 110 000 42 500 14,5 29 100 11,4 32 800 13,0, Mindre än 70 000 22 400 11,9 24 700 12,9 22 300 13,4, 70 000–90 000 29 600 13,7 29 700 13,9 28 300 15,1 90 00–110 000 33 800 15,0 30 500 14,1 34 700 16,4 Mer än 110 000 43 500 16,3 42 600 16,3 41 900 18,0, Övriga utgifter Mindre än 70 000 53 200 27,3 51 400 26,3 40 200 24,8, 70 000–90 000 62 900 29,2 59 700 27,5 47 200 24,8 90 000–110 000 64 200 29,6 63 500 29,0 53 200 26,0 Mer än 110 000 79 900 30,6 79 600 31,0 66 200 27,6, Totala utgifter Mindre än 70 000 191 400 100,0 191 000 100,0 157 700 100,0, 70 000–90 000 215 100 100,0 212 500 100,0 181 800 100,0 90 000–110 000 219 000 100,0 212 800 100,0 196 500 100,0 Mer än 110 000 259 400 100,0 252 200 100,0 229 300 100,0, Tabell 9. Störst betydelse har dessa utgifter för barnfamiljerna: för ensamstÃ¥ende med barn uppgick 1996 utgiftsandelarna till 7,2 procent respektive 5,3 procent och för sammanboende med barn till 7,7 procent respektive 5,7 procent. 16 Med ”riskdagar” avses de dagar en person befinner sig under risk för sjukfrÃ¥nvaro, vilket hon gör när hon är närvarande pÃ¥ arbetet. avgifterna i dag- och fritidshem för 14 typfamiljer. förtidspensionärer, patienter med lÃ¥ga inkomster eller för patienter som stannar en längre tid inom den slutna vÃ¥rden (Socialstyrelsen 1999:321). Som framgÃ¥r av tabellen är riskbedömningen i stort sett stabil frÃ¥n 1997 till 2000. Även när det gäller antalet förmÃ¥nsslag är den sociala försäkringen omfattande. kunna tänka Dig att betala Källa: SCB, nationalräkenskaperna och inkomstfördelningsundersökningen. Även här visar sig kostnaden för frÃ¥nvaro pÃ¥verka dess incidens. Mer av praktiska skäl än nÃ¥got annat brukar fördelningen av inkomster studeras pÃ¥ Ã¥rsbasis. 3 Intervju med försäkringsdirektör i tidningen Expressen den 5/12 1999. Slutbetänkande frÃ¥n utredningen om utvärdering av kommunkontosystemet. fler inkomstslag än i den stegvisa omfördelningsanalysen, men urskiljer ocksÃ¥ skatternas betydelse som betecknas som en negativ inkomst. Det visas enklast i det att den som redan är sjuk (eller bär pÃ¥ stor risk för att bli sjuk) knappast erhÃ¥ller sjukförsäkring pÃ¥ den privata försäkringsmarknaden. Medianvärden för disponibel inkomst per konsumtionsenhet (k.e.) 33 Man behöver inte förstÃ¥ den exakta innebörden av logaritmerade odds och oddskvoter för att följa med i resultatbeskrivningen, det bör framgÃ¥ av texten hur estimaten ska tolkas. SOU 1991:98. Influences of prior outcomes on intertemporal. USA och Storbritannien har den mer sällan tillämpats inom svensk utbildnings- och segregationsforskning för att studera skoleffekter och andra kontextuella effekter. En stor del av den svenska arbetskraften har kompletterande arbetsskadeförsäkring i form av trygghetsförsäkring vid arbetsskada. http://www.rfv.se/social/forandr/. MÃ¥nadsersättning kan längst utges till 65 Ã¥rs Ã¥lder. möjligheter. Att bedöma den allmänna pensionsreformens effekter pÃ¥ den privata försäkringens utveckling är lÃ¥ngt ifrÃ¥n enkelt. Stockholm: Allmänna förlaget. SÃ¥väl den ekonomiska historien som konkurrerande vetenskapliga synsätt pekar dock pÃ¥ att välfärdsstatliga arrangemang även kan medföra betydande samhällsekonomiska intäkter. Allra mest drar ensamstÃ¥ende med barn ned pÃ¥ dessa utgifter, varför de i genomsnitt för den här gruppen endast svarar för knappt 3 procent av de totala utgifterna Ã¥r 1996. Gunvall Grip Folksam Bohusgatan 14 106 60 Stockholm [email protected], Till statsrÃ¥det och chefen för Socialdepartementet, 1. handla pÃ¥ kredit eller lÃ¥na pengar. Dessutom har det faktum att de maximala ersättningsnivÃ¥erna inte justerats uppÃ¥t i takt med löneutvecklingen gjort att skillnaden mellan den faktiska och den formella ersättningsnivÃ¥n har ökat för flertalet individer. Under början av 90-talet lanserades en ny form av pensionssparande, nämligen fondförsäkring.14 Till skillnad frÃ¥n pensionssparande i traditionellt livförsäkringsbolag ges spararen möjligheter att välja sparinriktning i olika fonder i form av aktier, räntebärande papper etc. Detta antagande stöds av forskning som visat att brister i landets modersmÃ¥l kan uppstÃ¥ i invandrartäta omrÃ¥den, samt att ett begränsat svenskt sprÃ¥k skapar svÃ¥righeter och hinder inom fler skolämnen än svenskan, sÃ¥som exempelvis matematiken (Parszyk 1999). Den del av gamla SPP:s verksamhet som avser avtalad försäkring gÃ¥r numera under bolagsnamnet Alecta. välfärdsstatens framtid. Därefter ökar skillnaderna mellan grupper nÃ¥got absolut sett. Emellertid kan man konstatera att utgiftsundersökningarna hittills inte har inkluderat den socialpolitiskt allt viktigare dimension som handlar om invandrare och etnicitet. reavinster, efter inkomstslag. Stockholm: Fritzes. Dessutom har primärkommuner med kommunalägda bostadsbolag som uppvisat stora ekonomiska underskott kunnat ansöka om medel frÃ¥n. Vid 1990-talets utgÃ¥ng är sÃ¥ledes ersättningsnivÃ¥n för ett tredagarsfall 37 procentenheter lägre än vad den var vid dess ingÃ¥ng. Sedan dess har värdet på pensionsrätten räknats upp varje . Disponibel inkomst per kostenhet 20–64 Ã¥r. 2001. ”Välfärdstjänster till salu. 20 En del av denna resursförstärkning utgörs av att de 200 kronor alla inkomsttagare betalat i statlig inkomstskatt frÃ¥n Ã¥r 2000 tillfaller kommuner och landsting. Det bör pÃ¥pekas att avtalsförsäkringar och bostadstillägget har utvecklats pÃ¥ ett sÃ¥dant sätt under 1990-talet att förtidspensionering, för denna grupp, blivit mer fördelaktigt i förhÃ¥llande till sjukpenning ocksÃ¥ av dessa skäl. FörhÃ¥llanden inom exempelvis förtidspensionssystemet torde ha ett minst lika stort inflytande, men framför allt bör ändÃ¥ hälsotillstÃ¥ndet och tillgÃ¥ngen pÃ¥ lämpliga arbetsuppgifter vara det avgörande. Det är osäkert att uttala sig om en förändring i denna effekt, men möjligen är effekten nÃ¥got mindre positiv vid decenniets slut. Och ser dessa gruppskillnader likadana ut 2000 som de gjorde 1997? HushÃ¥ll i ekonomisk rÃ¥dgivning, procentuell fördelning pÃ¥ socioekonomisk grupp och försörjningssituation (n=227), Socioekonomisk grupp Heltidsanställd I marginalpositiona Totalt. Det här har inneburit, att trots den Ã¥terställda ordningen 1999 med beräkning enligt det ordinarie basbeloppet, har pensionärerna inte kompenserats fullt ut för nedskärningarna under 1990-talet. 1999, Atkinson 1999; Temple 1999). Välfärdsstatens skatte- och transfereringssystem utjämnar ocksÃ¥ fördelningen av risker för att hamna i relativ fattigdom (Fritzell och Henz, kommande). FrÃ¥gor om fördelning och ofärd mÃ¥ste dÃ¥ ocksÃ¥ besvaras och det är till dessa aspekter av befolkningens inkomster vi nu vänder oss. Därmed inte sagt att studier av hushÃ¥llens utgiftsmönster och konsumtionsvillkor skulle fÃ¥nga alla välfärdsdimensioner. De kunder som Ã¥ andra sidan är mer eller mindre medvetna om sin relativt goda tandstatus finner ingen lockelse i att ansluta sig till försäkringen eftersom de redan pÃ¥ förhand vet att behovet av försäkringen knappast är akut. Privatanställda tjänstemän – sjuklön enligt avtal samt sjukpension enligt ITP. vad den gör i invandrarglesa. Av landstingen är det bara Stockholms läns landsting som Ã¥r 2000 betalar en avgift medan övriga landsting fÃ¥r ett bidrag. för höga boendekostnader? Ekonomistyrningsverket. Underlagsmaterial och bearbetning, 4.3.1. Social rapport 1997. Vi har dels en lÃ¥ng rad av individuella och strukturella faktorer och mekanismer som pÃ¥ mikroplanet ytterligare ökar risken för och/eller utlöser betalningsproblem: sjukdom, arbetslöshet, företagskonkurser, bostadsproblem, oförutsedda utgifter eller ett allför omfattande och riskabelt bruk av konsumtionskrediter. Frapperande är ocksÃ¥ att landstingens nettokostnader minskade även i nominella termer fram till slutet av 1990-talet. Betänkande frÃ¥n. 1990-talet innebar svÃ¥ra pÃ¥frestningar pÃ¥ den kommunala ekonomin, sÃ¥väl pÃ¥ intäkts- som pÃ¥ utgiftssidan. Det är, med fÃ¥ undantag, de ekonomiska incitamentens betydelse som diskuteras. I detta kapitel avser jag att pÃ¥visa vad som hänt med välfärdsopinionen i tvÃ¥ viktiga avseenden, nämligen (a) hur tilliten till välfärdspolitiken förändrats, samt (b) hur den individuella skattebetalningsviljan pÃ¥verkats. Detta har lett till att skillnaderna sÃ¥väl inom som mellan kommuner gällande avgiftssystemens utformning har ökat under 1990-talet. Mycket ofta är de ekonomiska problemen ett resultat av en kombination av arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa och andra utlösande faktorer och besvärliga omständigheter. & A. Klevmarken. Kostnadsutjämning för kommuner och landsting: en, översyn av statsbidrags- och utjämningssystemet. Ett viktigt skäl till det var de stigande Ã¥terbäringsräntorna, som var en effekt av aktiebörsens positiva utveckling. Utbetalningarna till familjer och barn har under en stor del av perioden 1991 till 2000 legat pÃ¥ en stabil nivÃ¥, dvs. ruta pÃ¥ varje rad! dels till systemets faktiska utformning.22 Emellertid bör pÃ¥pekas att det nya reformerade pensionssystemet utformats med syfte pÃ¥ stabilitet i avgifterna, dvs. Vid sidan av de ökade generella statsbidragen under senare delen av 1990-talet har primärkommuner och landsting dessutom fÃ¥tt ytter-. Genom denna reform övertog landstinget kostnadsansvaret för läkemedel, inklusive den öppna vÃ¥rdens läkemedelskostnader, frÃ¥n staten. Cross, G.1993. Här inkluderas ocksÃ¥ den lagstadgade arbetslöshetsförsäkringen i resonemanget om den sociala försäkringen. Stockholm: Fritzes. BÃ¥de sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen var finansierad via löntagarnas avgifter till arbetslöshets- och sjukkassor, statliga bidrag till dessa kassor samt för sjukförsäkringen även en avgift betald av arbetsgivarna. I samband med bolagiseringen av det. samt kläder och skor för relativt stora andelar. Om man fÃ¥r tro den här typen av resonemang genomgÃ¥r konsumtionen stora förändringar i sina sociala och kulturella dimensioner. Ersättningarna för förtidspension och sjukbidrag uppvisar en viss trendmässig ökning om än begränsad – frÃ¥n drygt 27 miljarder kronor Ã¥r 1990 till ca 39 miljarder kronor under 2000.

Säkerhets- Och Trygghetskoordinator Malmö, Plantar Fasciit Ruptur, Bastuprodukter Omdömen, Lunds Universitet Hälsa, Filip Lamprecht Linn Hegdal, Djuprengörande Ansiktsbehandling Malmö, Ekonomi Utbildning Distans, Halvfart, Svenska Manliga Kockar, 6000 Mil Service Kia Sportage,